Fabels historia

Det var en regnig novembereftermiddag år 2025. Mörkret hade redan börjat lägga sig över de slaskiga gatorna och vinden var iskall. Överallt på gatorna fanns människor som alla skyndade sig någonstans; desperata efter lite ljus och skydd från den hårda vinden.

Tre vänner – Viola, Janina och Emilia – stod och huttrade utanför sitt favoritcafé, som denna kväll var ovanligt mörkt och tyst. Den slitna dörren pryddes av en stor skylt med röda, handskrivna bokstäver: ”PERMANENT STÄNGT”.
Emilia muttrade någonting som helst inte ska återges i text. Hon drog ner sin mössa längre ner över huvudet. Janina spanade upp mot himlen.
”Jag läste att det ska fortsätta regna hela kvällen”, sa hon och rös ofrivilligt till.
De stod tysta en stund. Kylan spred sig snabbt i kroppen när man stod stilla.
”Vi går hem till mig”, sa Viola bestämt. ”Jag tror att jag har en oöppnad flaska glögg och några muffins i mitt köksskåp.”
Emilia och Janina halkade tacksamt efter henne när hon började traska hemåt.

En idé slog rot den kvällen – där bland varma filtar, tända ljus, halvdruckna glöggmuggar och något torra muffins. Medan regnet piskade mot fönsterrutan målade de tre vännerna upp en bild av en tillflyktsort ute i novemberkylan. Ett hemtrevligt och varmt litet ställe, med nybakade cupcakes och rykande koppar med väldoftande kaffe. Ett ställe med mjuka soffor och välfyllda bokhyllor som lystes upp av långa ljusslingor. Vännerna kunde se det framför sig.

Fabel var fött.